Hoppa till sidans innehåll

Krönika nr 2 20170402


Ett klart godkänt genrep

 

Genrepet är avklarat. Nu har Henrik Åhnstrand och Siksten Kasimir en knapp vecka på sig att finslipa de sista detaljerna inför HuFF:s seriepremiär kommande fredag mot Timrå på bortaplan. Det blev visserligen förlust i genrepet – 0–1 mot fjolårets serievinnare Sandvikens IF – men om man bortser från resultatet så tycker jag att HuFF gjorde ett bra genrep.

Man saknade spelare som Jonas Karlsson och Pelle Lööf, och såväl Danne Eliasson som Kion King spelade bara en del av andra halvlek. I stället fick vi se att de unga nyförvärven håller för division 2-spel och trion som startade mot Sandviken – Dennis Backström, Oscar Åkerlund och Pelle Hedlund – kommer att kriga om speltid även i seriespelet.

I fjol var det inte mycket som skiljde mellan tabelltvåan HuFF och seriesegrarna Sandviken. Det var det inte i den här matchen heller, och då är Sandviken ett division 1-lag den här säsongen. Visst, man hade mer boll och man skapade några fler lägen än HuFF, men man måste ändå ha hjälp av en olycklig Niklas Dahlström, som styrde in matchens enda mål i egen bur, för att spräcka Niclas Larssons nolla.

Jag såg Sandvikens seriepremiär hemma mot Morön förra året och spelare som John Junior och Viktor Nordin for fram som vinthundar i Moröns bakre regioner och orsakade ett 90 minuter långt korsdrag och västerbottningarnas fyrbackslinje måste ha varit snuviga framåt midsommar. Nordin var inte med i den här matchen, men John Junior kom ingenstans mot HuFF. Forwardsduon Marcus Hägg och Sunday Bale, som gjorde 49 mål tillsammans förra året (32+17), hölls i strama tyglar av hemmaförsvaret och jag tror att Sandvikens Stefan Lundin har mer att fundera över än vad Henrik Åhnstrand har inför de kommande premiärerna.

HuFF har varit tvåa de tre senaste säsongerna och vad kan vi vänta oss av laget den här säsongen? Ja, förra året var jag lite för försiktig i mina tips eftersom jag trodde att den stora spelaromsättningen då skulle bli kännbar, men det blev den inte. Nu har man behållit nästan hela truppen och fyllt på med unga talanger, och Henrik Åhnstrand har i stort sett två spelare att välja mellan på varje position.

Visst finns det nyckelspelare som kommer att betyda lite mer än andra. Jag tänker i första hand på spelare som Niclas Larsson, ”Våfflan” Ericson och Kion King, de kommer att vara svårast att ersätta om de skulle bli skadade. Men det känns ändå som att HuFF har en trupp som återigen kommer att hålla till väldigt högt upp i tabellen.

Okej, det har blivit en och annan förlust under försäsongen men egentligen är det väl bara DM-torsken mot Ljusne som kan anses som en flopp. Men allt det där är historia nu, på fredag börjar allvaret och Timrå står för premiärmotståndet. I fjol fick HuFF lämna konstgräset på Timrå IP utan poäng sedan hemmalaget vänt matchen sent, men om man tittar på lagens träningsmöte mot varandra tidigare i år (2–1 till HuFF) så tycker jag att det finns en klar chans till revansch för fjolårets serieförlust.

2013 förlorade HuFF premiären mot Strömsberg (0–2), men i de tre senaste premiärerna har laget gjort två mål varje match, Ånge 2–2 (2014), Härnösand 2–1 (2015) och Strömsberg 2–1 (2016). Nu är det Timrå som gäller och HuFF får gärna behålla vanan att göra två premiärmål, men man behöver definitivt inte göra som man gjorde mot Timrå i fjol, släppa in tre.

Samma kväll kliver de båda andra hälsingelagen i division 2 också in i handlingen, och man gör det i ett derby direkt. Söderhamn har haft lite oflyt i serielottningen. Man inleder alltså hemma i ett derby mot Bollnäs, men Helsingehus Arena är inte spelklar så det blir match på konstgräset på Borgs IP. I sin nästa hemmamatch (omgång 3) väntar ett nytt derby, då mot HuFF. Helsingehus Arena är förmodligen inte spelklar då heller, och i så fall blir det en ny match på Borgs IP.

När det gäller HuFF:s båda hälsingekonkurrenter så tror jag att de kommer att hålla till i en helt annan del av tabellen jämfört med HuFF. Jag vet att jag har tippat fel angående Söderhamn de två senaste åren, då jag trodde att de skulle få svårt att klara kontraktet, men då har de överraskat positivt. Men att de skulle överraska en tredje gång, nej, i år får Söderhamn slita för kontraktet.

Jag tror samma sak kommer att gälla för Bollnäs.

 

Jag har väl ingen direkt koll på vad som hänt i lagen uppe i norr, men här kommer i alla fall mitt serietips för 2017, varje kategori är skrivet i bokstavsordning.

 

TOPPFYRA (plats 1–4)

HUFF – har varit tabelltvåa i fyra av sina sex levnadsår och bara missat toppfyra vid ett tillfälle. De två senaste säsongerna har man tagit över 60 poäng, men då har det funnits ett lag som varit lite bättre. Har en bred och stabil trupp.

PITEÅ – fick lämna division 1 efter två säsonger och man borde ha målsättning att återvända så snabbt som möjligt. Precis som HuFF genrepade man mot ett division 1-lag, och Piteå vann sin match mot IFK Luleå med 3–1.

SKELLEFTEÅ – har jag trott mycket på de två senaste säsongerna, men då har laget svikit. Jag fortsätter att tro på Skellefteå som nu har fått tillbaka Leo Englund och i division 2 borde han sprida oro i motståndarförsvaren.

TIMRÅ – var bra som nykomlingar i fjol. Har haft en del omsättning i truppen, men man har fått in både Granit Buzuku och Mehmed Hafizovic. Två nyförvärv som kan lyfta Timrå till höga höjder om de får spelet att fungera.

 

STRAXBAKOM (plats 5–7)

BODEN – har haft ett framgångsrikt samarbete med en engelsk akademi och laget har bestått av en mängd gästspelare. Tappade på hösten i fjol och jag är fortfarande inte övertygad om att det är bra med så många utländska spelare i ett lag.

HÄRNÖSAND – har också en trupp som består av en hel del utländska inslag. Låg strax bakom topplagen förra året och även om man förstärkt en hel del så är känslan ändå att man inte når högre i år heller.

VALBO – håller sakta men säkert på att bli ett stabilt division 2-lag. De sena förstärkningarna av Simon Fäger och Nermin Celjo från Söderhamn borde göra att gästrikarna lyfter sig ytterligare ett snäpp i år.

 

NEDREHALVAN (plats 8–10)

GÄLLIVARE/MALMBERGET – har, trots en del turbulens i klubben, börjat skaffa sig rutin i division 2. Men även G/M bygger på en massa ”gästarbetare”, och som sagt, jag tror inte riktigt på kortsiktiga lösningar.

IFK ÖSTERSUND – krossade allt motstånd i mellersta trean förra året och klubben har – till skillnad mot de andra nykomlingarna – en vana av att spela i tvåan. Precis som i HuFF är ”Ludde” Sundström en viktig pådrivare även i IFK.

MORÖN – såg jag förlora fjolårets premiär med 0–7 mot Sandviken och jag kunde ha svurit på att laget skulle åka ur direkt. Men man jobbade sig in i serien och tog sig till och med förbi ”storebror” Skellefteå och blev bäst i stan. Blir inte det i år.

 

 

AVSTIGNINGSKANDIDATERNA (plats 11–14)

ANUNDSJÖ – lämnade nedflyttningsplatsen via en derbyseger i en dramatisk match mot Friska Viljor i näst sista omgången i fjol och tog sig upp på kvalplats. Det blev ett lyckat kval och nytt kontrakt. Kanske för lågt rankade nu.

BOLLNÄS – kändes som ett bättre division 3-lag 2015 då man missade i kvalet än 2016 då man vann trean. Har inte förstärkt någonting och det krävs nog att man får en bra start på serien och att man får spela på ”nykomlingsentusiasm” ett tag.

SÖDERHAMN – har i mina ögon inte haft en division 2-trupp, men ändå har man grejat kontraktet i två år. Har tappat Holm, Celjo och Fäger, krävs att de båda utländska nyförvärven håller deras klass för att ha chans på nytt kontrakt.

TÄFTEÅ – nykomlingar som jag inte vet ett dugg om. Var stabil som seriesegrare i norra trean i fjol, men det är trots allt ändå en stor skillnad på division 2 och division 3. Men det är möjligt att jag är helt fel ute här.

 

Christer Stridh

Uppdaterad: 2017-04-02 12:38
Skribent: Christer Stridh
Epost: Adressen Gömd

Postadress:
Hudiksvalls FF - Fotboll
Fotbollsektionen, Drottninggatan 6
82430 Hudiksvall

Kontakt:
Tel: 0650-153 35
E-post: This is a mailto link

Se all info