Bockarna silver_Rityta 1

För Hälsingland - Mot framtiden

El Capitán – 3.0 uppgraderad

Grattis Andreas Smedbakken på 30-års dagen!

Hur känns det att fylla 30?

– (Skratt) Jag har inte reflekterat så mycket på det egentligen. Men blir ju första gången det inte kommer vara en tvåa först på min ålder. Så känns lite som man blir 10 äldre när man går från 29 till 30.

Trots att Andreas idag fredag når det stora 3-0 och att han har en historia av skador de senaste åren så går han inte med tankar om att sluta spela fotboll. Han säger att han tar det lite som det kommer, och så länge han känner att han bidrar med något så fortsätter han även om det stundtals varit tufft med alla skador. Även när den tiden kommer där han slutar så kommer Andreas ha svårt att slita sig från sporten.

– Man är ju en sån jäkla föreningsmänniska så när man slutar så kommer man ju sitta där ändå i nån roll säkert, om det så är att tvätta handdukar. Man kommer alltid vara kvar i omklädningsrummet känns det som. Och tillför man på plan så kan man lika gärna byta om och spela.

Ja, och nu tillför du ju väldigt mycket!

–  Något har man väl tillfört iallafall. Även när man inte är på plan så tillför man något till gruppen och så.

Andreas menar att det är en styrka att han ändå lyckats hålla motivationen vid liv i alla år. Det är 7:e åren nu som han kämpar mot skadorna. En anledning till att han lyckats med detta är just att han vill vara där, att han “lever lokalfotboll”. Och det är Hudiksvall som är Andreas stad nu, även om han inte är uppväxt här. Det är här han har bott längst och har skapat sig ett liv kopplat till både staden och klubben.

Du har ju också en viss status i klubben också, du är ju vår stora ikon och många barns idol. Hur reflekterar du runt det?

– Ja, alltså, det är kul när man ser alla kids efter matcherna. Att de kan ha idoler från staden. Då vill man liksom leva upp till det också. Det gör jättemycket att få träffa alla barn och ungdomar. Det höjer motivationen en hel del, det ska jag vara ärlig och säga. Att det trots att det är en liten klubb och en liten stad finns folk som brinner för detta och att vi kan påverka, det är det som håller motivationen uppe.

Men just det här med ikon då? Jag menar, det är ju inte alla som automatiskt blir en klubbikon bara för att man är länge i en klubb eller spelat bra för en klubb. Du måste ha något mer?

– Ja man kanske måste vara en lite speciell person också…

Andreas tänker efter lite och fortsätter sedan med att berätta att det var lite lika uppe i Skellefteå. Han spelade bara två år där och spelare kom och gick utan någon större uppmärksamhet men Andreas fick ett jättefint avsked från klubben när han slutade. Den blygsamme Andreas avslutar med dagens största underdrift när han lägger till att något rätt måste han göra vid sidan av plan också.

På ett personligt plan måste det läggas till att om någon förtjänar en ikonstatus i vår kära klubb så är det den alltid sympatiske, jordnära, och tillmötesgående Andreas Smedbakken. Han är definitionen av en sann förebild. Må han bli kvar i klubben i någon form så länge han vill, och hoppas han har många år kvar på fotbollsplanen!

Tack för allt du gör för hela föreningen, och grattis på 30 års dagen, Andreas Smedbakken!

Text: Henrik Pettersson